Storytel!

Jag är väldigt fascinerad av Storytel som företag, som fenomen, ja, som tecken i tiden! Det har ju gått otroligt bra för Storytel. De äger ju numera mitt förlag, Norstedts. Och visst är det ett väldigt intressant tecken i tiden att ett nystartat (relativt) app-företag (om jag nu får kalla det så) köper det äldsta och ett av två största förlag i Sverige?

Jag tycker att det är oerhört intressant!

Ljudboksmarknaden har ju fullkomligt exploderat. Men det är liksom inte bara därför Storytel har gått så bra. De är så otroligt innovativa och snabba på att plocka upp nya tendenser och trender i samhället. Ja, de har hakat på ljudbokstrenden, men de har ju också varit med och drivit fram ljudboksmarknaden. Och de stannar ju inte vid att enbart spela in ljudböcker. Storytel original är ju sjukt spännande – historier skrivna direkt för ljudboksformatet! Och nu i kväll när jag var på Storytels sommarfest berättade de om flera satsningar. Att några av deras original nu blir pocket visste jag redan (med oranga papperskanter, snyggt!), men inte att de satsar på journalistik och reportage i ljudboksform under beteckningen Storytel Dox. Kul! Och sedan Storytel stories som jag genast laddade ner. Där man kan följa sms-samtal och chattar mellan olika karaktärer i böcker. Lite som Skam ni vet, då man kunde följa huvudpersonernas sms-konversationer mellan avsnitten. Kul grepp, tycker jag. Och fick genast idéer till en ny psykologisk thriller i högstadie/gymnasiemiljö där sms och snap är en del av berättelsen!

På festen träffade jag förstås en hel roliga människor också. Men jag var dålig med kameran. Men här ser ni i alla fall mig med Anna Bågstam Ryltenius, som jag har gått skrivarkurs med en gång i tiden, och som är nominerad till Årets deckardebut med sin Stockholm Psycho som är just en Storytel original (hon bloggar också här, på Debutantbloggen), och Anders Fager, som jag har gått skrivarkurs (läs om skrivarkurser här och här) för en gång i tiden och hans fru Lena Kempe. Med på bilden är också en debuterande författare på Storytel original – men som jag tyvärr har glömt namnet på!

Här står Anders och presenterar sin nya bok som är aktuell på Storytel original:  Evas första vecka som död (om en revisor och swinger som blir vampyr…).

Festen var på Södra teatern i Stockholm. Tack Storytel för att jag fick komma!

Rösta på årets debutant i Crimetime Specsavers award!

Ni som känner mig och har följt mig ett tag vet att jag blev nominerad till Årets deckardebut förra året av Crimetime Specsavers. Otroligt hedrande! Jag vann dock inte, det gjorde min numera goda vän Mariette Lindstein välförtjänt för sin Sekten på Dimön (om ni inte har läst än, gör det!). Det kan ni läsa om bland annat här och här och här!

Och här kan ni läsa mitt blogginlägg om när jag blev nominerad!

I år har jag den stora äran att sitta i juryn till samma pris! Det har inneburit en spännande vår där jag har fått läsa en mängd debutanter. Riktigt hög kvalitet, måste jag säga! Att göra urvalet och få fram fem bra finalister var inte lätt. Det var många bra, men det räcker inte med att bara vara bra, man ska helst vara nyskapande också, ha tillfört genren något, och/eller lyckats riktigt bra med sin debutbok. Och det var faktiskt många som stämde in på det i år. Så här såg det ut när de presenterades för en dryg vecka sedan på Urban deli i Stockholm (jag var förstås på plats!)

Det blev de här fem, helt fantastiska debutanterna:

Nominerade ”Årets Deckardebut”

ÅSA AVDIC för Isola (Natur och kultur, augusti 2016).

Året är 2037 och Sverige har i ett par generationer ingått i Vänskapsunionen efter att murkuppen 1989 avvärjts. Anna Francis anses vara en mycket duglig byråkrat men har också gjort sig skyldig till ett fruktansvärt misstag som hade kunnat kosta henne hennes karriär. Hennes förvåning är stor när hon får ett erbjudande man inte kan tacka nej till, att trygga sitt liv efter några krävande dygn som observatör på en kursgård på en ö i skärgården. En person ska uttas till tjänstgöring i ett hemligstämplat projekt, och Anna Francis ska utvärdera hur en grupp människor beter sig när de utsätts för en oväntad stress. Men något går snett redan från början…
Journalisten och programledaren Åsa Avdic gjorde i augusti en uppmärksammad debut med denna psykologiska, paranoida dystopiska thriller. Isola har också nått stor internationell framgång, boken är såld till 11 länder, bland annat USA.

LINA BENGTSDOTTER för Annabelle (Forum, juni 2017)

Sjuttonåriga Annabelle försvinner från det lilla samhället Gullspång. Kriminalinspektör Charlie Lager skickas mot sin vilja till platsen och samhället hon lämnade som 14-åring och gör under detektivarbetet skrämmande upptäckter i sitt eget förflutna.
Lina Bengtsdotter har tidigare publicerat en rad noveller i Sverige och övriga Norden och är utbildad lärare i svenska och psykologi. Hon är själv uppvuxen i Gullspång, på gränsen mellan Västergötland och Värmland, där handlingen utspelas. Intresset är stort för denna debutant som spås bli en ny deckarfavorit. Boken har på kort tid sålts till tio länder, som har köpt rättigheterna till fler böcker i den nya serien om kriminalinspektör Charlie Lager.

TOBIAS OLSSON för Av samma blod (Wahlström & Widstrand, september 2016).

Höst i Grekland. Samtidigt som landets gator exploderar i protester mot den allt djupare fattigdomen hittas en svensk polisman ihjälslagen utanför en bordell.
För den rutinerade utrikeskorrespondenten Jonathan Sandler ser det ut som ett rutinuppdrag, men när han börjar ställa obekväma frågor tvingas han inse att inget är vad det verkar i denna bortglömda del av Europa – ett gränsområde präglat av hat och hundraåriga konflikter. 

Tobias Olsson var under flera år reporter på Svenska Dagbladet och har vunnit en guldspade för sin grävande journalistik. Hans högaktuella debutroman har hyllats av recensenterna och beskrivits som en av årets bästa deckare. En historia som utspelar sig mitt i dagens flyktingkris och är ett spännande inslag i samhällsdebatten.

MARIE BENGTS för En sax i hjärtat (Albert Bonniers förlag, mars 2017)

Året är 1957. Sömmerskan Hannah Lönn har rest till Eneby i Småland för att ta hand om sin faster Lilly som stukat foten, men sommaridyllen skakas snart av ett mord. En av medlemmarna i byns syjunta hittas mördad med en sax i bröstet och tillsammans med polisen börjar Hannah Lönn jaga efter mördaren.
Journalisten Marie Bengts välskrivna pusseldeckare En sax i hjärtat, den första delen i serien om Hannah Lönn, för tankarna till Maria Lang och Agatha Christie. Boken har fått fina recensioner och levererar ett färgstarkt och gediget porträtt av de småländska femtiotalsmiljöerna.

ANNA BÅGSTAM RYLTENIUS för Stockholm Psycho (Storytel Original, inläsare: Emma Peters).

Hur långt kan man gå för vänskaps skull? Karins monotona liv får ett abrupt slut när hon väcks tidigt på morgonen av Viktorias desperata telefonsamtal. Något fasansfullt har hänt. Det ligger en död man i Viktorias säng och nu ber hennes bästa vän om hjälp att göra sig av med kroppen. Men vilka motiv har Viktoria egentligen? Av en slump blir Karins gamla kollega Erik indragen i det hela.
‘Nästa gång ses vi i arkivet, där ingen kan höra dig skrika.’ Det var orden som fick Eriks hela tillvaro att rasa. Nu, efter skilsmässan måste han ta tag i sitt liv för Oskars skull.

En smart berättad mörk thriller som utspelar sig i Stockholms stilsäkra kvarter. Nyskapande, skruvat och spännande ljudboksformat i 10 delar, som ger en ironisk blick på nutidsmänniskan.

Skynda er att läsa om debutanterna, och läs sedan böckerna – och sedan ska ni förstås rösta! Läsarnas röster väger lika tungt som en jurymedlem! Ska bli spännande att se vad ni tycker 😉

Lästa böcker 2016!

Vet inte hur många gånger jag har tjatat om det – men för mig handlar författarskapet lika mycket om att läsa som att skriva. En författare som inte läser är för mig en gåta …

Jag läser för att min passion är böcker. Både att skriva och att läsa dem. För att läsandet är smörjmedlet för att kunna skriva. För inspirationen. För historierna. För att lära mig, både av det som är bra och det som är mindre bra. Hur gör andra? Hur bygger de upp sina stories, hur skapar de spänning, hur får de till intressanta karaktärer, hur börjar de, hur slutar de?

2016 hade jag som mål att läsa en bok i veckan. Det målet har jag haft länge, men aldrig lyckats uppnå. Så inte heller detta år. Men 50 böcker blev det ändå. Nästan en i veckan!

Jag är allätare. Läser allt. Alla sorters genrer, författare, tjocka böcker, tunna böcker, nya, klassiker, manliga, kvinnliga, svenska, utländska författare, underhållningsböcker och finare, svårare litteratur. Skönlitteratur och facklitteratur. Romaner och noveller. Gillar det mesta, och tänker att jag lär mig av bredden. Detta år var det en övervikt av deckare, men det berodde mest på att jag skulle moderera och hålla i samtal på Crimetime Gotland – och då ville jag förstås läsa böcker av alla författare jag hade med mig upp på scen. Många jag läste var skrivna av vänner. Det är alltid roligt att läsa vänners böcker!

Här är böckerna jag läste under 2016:

  1. Du av Caroline Kepnes – betyg: 4/5
  2. Raskrigaren av Mattias Gardell – betyg: 4/5
  3. Stöld av babian av Anna Karolina – betyg: 4/5
  4. Skuggorna vänder tillbaka av Olivier Truc – betyg: 3/5
  5. Irakisk Kristus av Hassan Blasim – betyg: 4/5
  6. Mitt hjärta går på av Christoffer Holst – betyg: 4/5
  7. Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink – betyg: 4/5
  8. Främlingsbarn av Rachel Abbott – betyg: 4/5
  9. Sjuka själar av Kristina Ohlsson – betyg 3/5
  10. Generation loss av Elizabeth Hand – betyg: 4/5
  11. Personligt av Lee Child – betyg: 3/5
  12. Lycke av Mikaela Bley – betyg: 4/5
  13. Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt-Brattström – betyg: 5/5
  14. Den röda adressboken av Sofia Lundberg – betyg: 4/5
  15. Efter tio år på kvinnotidning vet man … av Fred Forsell – betyg 4/5
  16. Tiggaren av Sofie Sarenbrant – betyg: 4/5
  17. Sekten på Dimön av Mariette Lindstein – betyg: 4/5
  18. STHLM Confidential av Hanna E Lindberg – betyg: 4/5
  19. Min fantastiska väninna av Elena Ferrante – betyg: 5/5
  20. Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson – betyg: 5/5
  21. Vinterstängd av Jorn Lier Horst – betyg: 3/5
  22. Rädslans fångar av Anna Jansson – betyg: 3/5
  23. Memorandom av Anders de la Motte – betyg: 4/5
  24. Av skuggor märkt av Marianne Cedervall – betyg: 3/5
  25. Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker – betyg: 3/5
  26. De vackraste av Karin Slaughter – betyg: 4/5
  27. Vita spår av Emelie Schepp – betyg: 3/5
  28. När klockan slår fem av Denise Rudberg – betyg: 4/5
  29. Prio ett av Emelie Schepp – betyg: 4/5
  30. Jurtjyrkogården av Stephen King – betyg: 4/5
  31. Utmarker av Arne Dahl – betyg: 4/5
  32. Störst av allt av Malin Persson Giolito – betyg: 4/5
  33. Det Gud inte såg av Helena von Zweigbergk – betyg: 3/5
  34. En annan gryning av Camilla Sten – betyg: 4/5
  35. Laboon av Henrik Tord – betyg: 3/5
  36. Konsten att döda av Sören Bondeson – betyg: 4/5
  37. I sanningens namn av Viveca Sten – betyg: 3/5
  38. Feberfågel av Maria Nygren – betyg: 3/5
  39. 100 hemskaste av Helena Dahlgren – betyg: 4/5
  40. Flickan och skammen av Katarina Wennstam – betyg: 4/5
  41. Försoning av Ian McEwan – betyg: 5/5
  42. Född på en söndag av Pekå Englund – betyg: 4/5
  43. Välkommen hem av Ninni Schulman – betyg: 4/5
  44. I det här jävla landet av Wisti – betyg: 4/5
  45. Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen – betyg: 4/5
  46. Nazismen i Sverige 2000–2014 av Heléne Lööw – betyg: 3/5
  47. Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen – betyg: 5/5
  48. Tripprapporter av Tone Schunnesson – betyg: 3/5
  49. Eldjägarna av Mons Kallentoft – betyg: 3/5
  50. Rendez-vous med 12 spännande kvinnor av Annika Bergson – betyg: 4/5

En svensk Kvinnan på tåget?

svekgone-girl
kvinnan-pa-tagetden-attonde-dodssynden-1

När jag började skriva Den åttonde dödssynden var jag otroligt inspirerad av Karin Alvtegens S-serie från 90-talet. Hon skrev då ett antal fristående spänningsromaner som alla började på S: Svek, Skuld, Skam och så vidare. Genren kallades psykologisk thriller och jag blev som förhäxad. När jag började skriva boken var det 2010, och det fanns inte så många nya liknande böcker. Jag drömde om att få vara med och väcka liv i genren. Självklart fanns det förstås psykologiska thrillers, det har alltid funnits, men det var inte dem folk pratade om, inte de som nådde topplistorna.

Förstå då min glädje när jag 2012 första gången hörde några på scen prata om att de trodde att det här skulle bli nästa stora hype – den psykologiska thrillern! Jag tror att det var två år efter, 2014, som jag hörde några agenter och förläggare prata på Bokmässan som igen hyllade den här genren. De sa att marknaden var mättad på klassiska deckare, alkoholiserade poliser och livspusslande deckarhjältinnor, de var trötta på övervåldet, på allt blod och alla psykopater. Läsarna och förlagen längtade efter det psykologiska spelet mellan människor, på att få komma hem till karaktärerna och se hur de har det hemma, se bakom fasaden. Då hade jag fått kontrakt på min bok, även om det skulle dröja ett år tills den kom ut. Gone girl hade nyligen farit fram som en virvelvind och sopat banan med alla konkurrenter världen över. Och agenterna sa att världens förlag höll ögonen efter nästa Gone girl. Året efter kom Kvinnan på tåget och blev en gigantisk succé. Samma genre. Psykologisk thriller, eller, om man vill smalna av det ännu mer: Domestic noir. Jag satt på läktaren och lyssnade andäktigt. Det var ju exakt den genre jag hade skrivit i! Exakt den genre Karin Alvtegen hade skrivit i på 90-talet. Genren var tillbaka! Precis som jag hade önskat! I svallvågorna efter Gone girl och Kvinnan på tåget kom en mängd thrillers i samma ande, De försvunna, Kvinna inför rätta, Du och många fler.

Förstår ni då glädjen när jag ser att min bok har jämförts med Kvinnan på tåget? Och inte av vem som helst, utan Litteratursiden.dk – de danska bibliotekens sida om litteratur!

”Du skal læse bogen, hvis du kunne lide ’Kvinden i toget’ af Paula Hawkins. De to psykologiske thrillere har meget til fælles. Hvem kan man stole på, hvis overhovedet nogen?”

Översättning:

”Du måste läsa boken om du gillade Kvinnan på tåget av Paula Hawkins. De två psykologiska thrillerromanerna har mycket gemensamt. Vem kan man lita på, om någon?”

Tipsad om i Aftonbladet!

aftonbladet

Det här gjorde mig väldigt glad! Kritikerna på Aftonbladet kultur fick välja tre böcker som de tyckte man skulle läsa i sommar, och Inga-Lina Lindqvist valde min bland en av sina tre! Det betyder otroligt mycket att bli omnämnd så här på en tidnings kultursida. Jag blev verkligen överraskad och glad! Så här skrev hon om Den åttonde dödssynden:

”DECKARE Den socialt framgångsrika psykopaten är en omhuldad gestalt i populärkulturen, men än mer intressanta är de normalstörda karaktärerna som drabbas av psykopatens kallblodiga och impulsiva angrepp. Rebecka Edgren Aldéns deckardebut Den åttonde dödssynden som nu finns i pocket skildrar en hårt arbetande författare på gränsen till nervsammanbrott och hennes lite väl närgångna granne. Stilen är enkel men mördande effektiv och slutet erbjuder en sällsynt äkta överraskning.”

Läs alla kritikernas tips här!

Inga-Lina tipsade också om Elena Ferrantes Min fantastiska väninna. Den läste jag nyligen ut och kan också rekommendera varmt. En otroligt bra roman om vänskap, socialt arv, fattigdom, uppväxt och könsnormer.

Det är intressant vad Inga-Lina skriver om den boken – precis som hon hatade jag baksidestexten. Tyckte inte alls att den stämde med boken för det första, för det andra gick den händelserna i förväg, alldeles för mycket. Men jag blev inte lika irriterad som på baksidestexten till Donna Tartts Steglitsan. Där kan man prata om dålig baksidestext, som nästan förstörde läsupplevelsen!

Om jag skulle tipsa om böcker att läsa i sommar skulle jag tipsa om:

Deckare/spänning: Mariette Lindsteins Sekten på Dimön eller Karin Alvtegens Svek.

Roman: Elena Ferrantes Min fantastiska väninna eller Cormac McCarthys Vägen.

Feminism: Roxane Gays Bad feminist eller Rebecca Solnits Män förklarar saker för mig.

Klassiker: Hjalmar Söderberg Doktor Glas eller Gun-Britt Sundströms Maken.

Reportage/debatt: Dan Josefssons Mannen som slutade ljuga eller Barbara Ehrenreich Gilla läget: hur allt gick åt helvete med positivt tänkande.

Ungdom: Mats Strandberg/Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln eller Suzanne Collins Hungerspelen.

I Allers

allers

En författarkollega tipsade mig om att Den åttonde dödssynden är med som boktips i senaste Allers. Sprang förstås och köpte tidningen. Alltid lika kul! Tror just Allers är jättebra. Deras målgrupp är förmodligen främst kvinnor, och säkert många läsande kvinnor. Så stort tack Allers!

Roligt också att de hade tipsat om skräckisen Dränkt, som min författarvän Frida Andersson Johansson har skrivit, precis intill! Jag var nämligen en av de som först recenserade den boken, och det är min blurp på omslaget (blurp = ett citat om boken som man lägger på omslaget). Min recension skrev jag långt innan jag träffade Frida första gången. Och jag tyckte mycket om hennes bok. Väldigt spännande och välskriven! Tur var väl det, för senare lärde vi känna varandra!

Genre: Domestic noir

Vad är det egentligen för sorts böcker du skriver? Skriver du deckare? Det är en vanlig fråga jag får. Och nja … inte riktigt deckare. Deckare för mig är när det är ett brott som har begåtts i början av boken och någon försöker lösa brottet och ta fast den skyldiga. Oftast är det poliser som leder arbetet. Men det kan även vara jurister, journalister eller vanliga människor. Deckare är inte sällan delar i en serie, där samma huvudperson återkommer i flera böcker. Det finns en tydlig hjälte, även om det kan vara en antihjälte.

I mina böcker finns det visserligen gåtor, och även brott. Men det är mer psykologiskt. Och det finns ingen tydlig hjälte. Gåtorna utspelar sig mellan människor, på ett psykologiskt plan, och utgången är oviss. Det är inte självklart att det goda vinner på slutet. Även om läsaren förstås får svar på sina frågor (det tycker jag är viktigt, man måste knyta ihop och lösa gåtorna i slutet, annars bli man som läsare besviken).

Därför brukar jag säga att jag skriver thrillers. Det är en mer rättvis benämning än deckare. Psykologiska thrillers. Det ska vara läskigt, mörkt, gåtfullt. Sedan finns det en undergenre till psykologisk thriller och det är Domestic Noir. En genrebenämning jag verkligen gillar och som på ett träffsäkert sätt ringar in det jag skriver. Så här beskrivs genren Domestic NoirWikipedia:

”In a nutshell, Domestic Noir takes place primarily in homes and workplaces, concerns itself largely (but not exclusively) with the female experience, is based around relationships and takes as its base a broadly feminist view that the domestic sphere is a challenging and sometimes dangerous prospect for its inhabitants. That’s pretty much all of my work described there.” 

I en typisk Domestic Noir rör vi oss i en ganska begränsad miljö. I familjen och den närmaste kretsen runt omkring, det kan vara på en arbetsplats eller i ett grannområde. Det kan vara flera familjer. Under ytan bubblar det av en massa känslor, hemligheter, och även brott.

När DN-journalisten Catia Hultqvist för ett tag sedan skrev en krönika i DN om genren förklarade hon dess popularitet så här:

”En förklaring skulle kunna vara att domestic noir är en reaktion på den tillrättalagda bilden av familje­livet som presenteras på sociala medier. Båtfärder, skuttande barn, mysiga grillkvällar. Far ror och mor är rar. Instagram kallas visserligen för ”bilddagbok”, men är för de flesta en dagbok som konsekvent utelämnar skuggorna.”

Och så här skriver tidningen Independent om genren:

”Much has been written on this subject suggesting that, as a generation of Facebookers and Instagrammers, we are hooked into a sanitised online version of ourselves, keen to present a manipulated and buffed-up doppelgänger to the world when underneath everything is far from OK. Often I’ve heard it said that social media makes us unhappy, that seeing ‘other’ people enjoying the perfect holiday, being the most loved-up, or part of the happiest family, makes the rest of us feel inadequate, even though in our heart of hearts we know that those sun-drenched smiling snapshots are just manufactured selfies of the good bits. When the camera gets put down, it’s back to reality, and out come the daggers.”

Jag älskar att utmana den där bilden av familjemyset. Visa sprickorna under ytan, krackelera fasaderna. Allt är inte som det verkar. Man skulle kunna säga att hela genren är en reaktion mot den tillrättalagda familjebilden.

Kända Domestic Noir-författare är Gillian Flynn (Gone Girl), Paula Hawkins (Kvinnan på tåget), Caroline Kepnes (Du) och Louise Doughty (Kvinna inför rätta). Här i Sverige har vi flera duktiga författare som skriver i genren: Caroline Eriksson (De försvunna) till exempel. Jag skulle också säga att Sigge Eklunds In i Labyrinten hör till genren. Själv är jag väldigt inspirerade av Karin Alvtegens S-serie från 90-talet (Skam, Skuld, Svek, Saknad), men också författare som Sara Kadefors (Fågelbovägen 32 och Borta bäst till exempel) och Marie Hermansson (Musselstranden och Hembiträdet till exempel).

Har ni läst några andra bra Domestic Noir-böcker får ni gärna tipsa i kommentaren!

Boktipset, läsare och betyg

Några gånger i veckan brukar jag gå in på sidan Boktipset och kolla om det är någon där som har läst min bok Den åttonde dödssynden. Jag har ju fått en hel del bra recensioner på olika bokbloggar och även några tidningar. Men här tänker jag att det är vanliga läsare. Så jag är alltid väldigt spänd när jag går in. Är det någon som har läst, har de gillat den, eller inte? Vilket betyg har de satt. Jag tror, helt ärligt, inte läsare förstår hur viktiga de är. Hur otroligt mycket det betyder för en författare att någon har läst, och gärna tyckt till.

Och i dag när jag var inne så såg jag att en person läst boken och gett den en fyra! Stort, stort tack!! Jag blev jätteglad!

Skriva, läsa, skriva, läsa

Jag har ju tidigare berättat att jag tycker att läsandet är en del av skrivandet. Det går inte att skriva om man inte läser. Det påstår Stephen King och jag tror på honom.

Dessutom tycker jag att man som författare BÖR läsa av andra anledningar. Att stödja andra författare och främja läsandet. Ser ofta skrivande människor gnälla över att så få köper böcker, och att läsandet i allmänhet går ner. Ja, men bidra själv då! Vill jag säga.

652727ef4778bac55c7a71d7fc1895c2

Jag älskar att köpa böcker. Jag älskar att läsa. Och eftersom jag vet hur otroligt glad jag blir om någon köper och/eller läser min bok (de får gärna låna den också) så berättar jag gärna om böcker jag läser.

Läsandet smittar! Jag gör mitt bästa för att smitta mina barn och min omgivning. Det gynnar hela branschen och det gynnar mitt eget författande. Så klart. Om fler läser, kanske även fler läser min bok. Och samtidigt lär jag mig massor av att läsa andras böcker.

På senare tid har jag ofta tänkt så här när jag köper en bok: Nu stödjer jag någons stora dröm i livet. Nu bidrar jag till att den här författaren kan fortsätta skriva böcker. För det är faktiskt det man gör när man köper en bok.

Just nu ser min läshög ut så här! Som vanligt en salig blandning, svenskt, utländskt, olika genrer.

läshög

Elena Ferrante: Min fantastiska väninna – är så nyfiken på boken alla pratar om!

Mikaela Bley: Lycke – träffade ju Mikaela på Skrivarakademins debutantkväll och har velat läsa hennes bok sedan dess. I söndags läste jag ut den. Mycket spännande och berörande! Ser fram emot att följa hennes mycket komplexa och sympatiska hjältinna Ellen Tamm.

Sofia Lundberg: Den röda adressboken – en vän till mig vars bok jag velat läsa länge. Nu har jag bara några sidor kvar. Kan verkligen rekommendera denna fina historia!

Hanna E Lindberg: Sthlm Confidential – äntligen dags att läsa den här kollegans bok!

Stephen King: Jurtjyrkogården – läste denna som barn, minns att den var läskig och sorglig. Dags att läsa om!

Jan-Philipp Sendker: Konsten att höra hjärtslag – också en bok som det pratas mycket om. Är nyfiken!

Ebba Witt-Brattström: Århundradets kärlekskrig – läste halva i går kväll och hittills är jag väldigt imponerad. Tycker att den är riktigt bra och känns inte alls som en hämndbok.

10 spännande böcker att läsa i påsk

B40A96B5-54DE-43E2-87AF-B1E76D3BDC8E

Nu börjar påskveckan och på påsken ska man ju läsa deckare, i alla fall enligt norrmännen. Det var ju de som lanserade påskekrim!

Jag läser ju alla genrer, men mycket deckare och thrillers. Förstås. Så, jag tänkte ge er en liten lista på mina bästa påskekrim-tips! Och bara för att vara riktigt tydlig – för mig räcker det om boken faller in i spänningsgenren – det behöver inte vara en klassisk deckare!

Varsågoda! Här är 10 av mina favoriter (utan inbördes ordning):

generation-loss

  1. Elizabeth Hand Generation Loss finns nu på svenska, skickligt översatt av Linda Skugge, och det är också hennes förlag, Constant reader som ger ut den här kultboken. Gillar du mörka, svåra figurer som Lisbeth Salander så kommer du älska den destruktiva och dysfunktionella karaktären Cass Neary! Hon är en före detta stor punkfotograf som får ett uppdrag i ödsliga Maine. Där händer det mystiska saker, människor försvinner och Cass dras in i mysteriet. Det är en smart, hemsk, mörk thriller med många populärkulturella referenser.

du

2. Caroline Kepnes Du – en skruvad, läskig och rolig seriemördar-kärlekshistoria om en man som blir besatt av en kvinna som kommer in i hans bokhandel. Han både uppvaktar henne och stalkar henne. Allt är skrivet utifrån hans perspektiv till henne och ibland blir man rädd för sig själv när man börjar se saker och ting från hans perspektiv. Otroligt skickligt och underhållande skrivet!

drankt

3. Frida Andersson Johanssons Dränkt – en nyskapande skräckthriller som blandar förortsvardag med nordisk mytologi. Människor drunknar, även på land. Unn har en komplicerad relation med sin mamma och dras så småningom in i de många mystiska saker som händer i Segeltorp. En bra och spännande historia och en välskriven bok. Imponerande debut!

kvinnan-pa-taget

4. Paula Hawkins Kvinnan på tåget – skriven i samma genre som min: domestic noir. Rachel är en tragisk figur med grava alkoholproblem som åker tåg till jobbet varje dag, trots att hon inte har kvar själva jobbet … under resan passerar hon lyckliga familjer i de fina stora villorna. Hon fascineras särskilt av ett par, som hon börjar fantisera om. Men så upptäcker hon att idyllen har sprickor och dras in i dramat på ett otäckt sätt. Detta är så skickligt och spännande. Man kan inte lägga den ifrån sig. Utmärkta karaktärer och otroligt väl utförd knepig historia.

skymningsflickan

5. Katarina Wennstams Skymningsflickan – tycker att det här är en av hennes bästa deckare. Viktigt ämne, utspelar sig till stor del på en skola i Nacka. Någon hotar skolan och polisen fruktar en skolmassaker. Senare hittas en elev mördad inne på skolans toalett. Otroligt spännande och berörande.

farjan

6. Mats Strandberg Färjan – det här är så skruvat och underhållande. Och blodigt! En vanlig finlandsfärja, med alla de figurer som kan finnas där, allt från den avdankade schlagerstjärnan som underhåller i kareokebaren till de fulla grabbgängen till de uppspelta väninnorna. Något riktigt ont finns på båten och allt spårar ur när de är mitt ute på havet. Bäst är de 12-åriga kusinerna!

morka-platser

7. Gillian Flynns Mörka platser – i mitt tycke hennes bästa bok. Älskar karaktären Libby Day som har ett fruktansvärt förflutet – som 7-åring såg hon sin mamma och sina systrar bli slaktade av brodern. I vuxen ålder är hon en knepigt typ utan några egentliga vänner. Hon tjänar pengar på att sälja saker från sitt barndomshem till fanatiska mordintresserade klubbar. Men var det verkligen han som gjorde det?

den-hemliga-historien

8. Donna Tartts klassiker Den hemliga historien – en helt fantastiskt, skrämmande och spännande thriller. Richard börjar på college och hamnar bland de dekadenta och intellektuella överklassbarnen. De sätter igång farliga lekar som till slut spårar ur. En av de absolut bästa böckerna jag har läst.

lat-den-ratte-komma-in

9. John Ajvide Lindqvist Låt den rätte komma in – har man inte läst den här än, måste man göra det. Om vänskap, ensamhet och vampyrer i Blackeberg. Helt fantastisk!

lat-mig-ta-din-hand

10. Tove Alsterdals Låt mig ta din hand – en svensk författare som borde få mycket mer uppmärksamhet. Hon är otroligt skicklig! Charlie tar livet av sig under mystiska omständigheter. Hennes syster Helene undersöker självmordet och börjar inse att det handlar om deras mamma som flydde med en radikal argentinsk flykting. I Buenos Aires rullas det mörka förflutna upp.

Vilka är era bästa spänningsromaner, thrillers eller deckare?