Hur går det?

2018 var ju en vändpunkt för mig. Jag sa upp mig under 2017 och meningen är att jag inte ska ha något ”fast” jobb att gå till, satsa på skrivandet och förstås samtidigt försöka försörja mig på lite allt möjligt.

Så, hur har det gått?

Jo, mitt gamla jobb började med att anlita mig tre dagar i veckan januari och februari, så det har inte varit jättestor förändring. Men ändå. Från att ha jobbat 150 procent, jobbar jag extremt mycket tre dagar i veckan, och är faktiskt hemma två dagar i veckan. Även om jag inte helt kan släppa mitt gamla jobb då så har jag ändå så sakta börjat skriva.

Jag är inne i en känslig, men rolig fas, där jag famlar rätt mycket. Jag skriver lite, gör mycket research, funderar mycket och framför allt läser mycket. Hittills i år har jag läst 8 böcker. Kände att jag behövde läsa mycket, för att komma i stämning, för att bli inspirerad, för att stänga ute mitt gamla jobb (som är väldigt krävande och samtidigt så otroligt spännande, så att det är svårt att sluta). Jag har alltså stängt in mig i en massa andra världar, för att försöka blocka min egen värld ute.

Vad har jag läst då? Blandat! Både romaner och deckare, en del psykologiska thrillers (den genre jag själv skriver i) och så en klassiker. Vissa böcker är till viss del research, det är något jag behöver från dem. Andra är bara till för att få hamna i en annan värld. Någon annans universum.

Jag har en stomme till en historia, men den är långt ifrån klar, så jag googlar mycket, letar efter bra teman, efter uppslag, grubblar mycket. Samtidigt måste jag skriva, för jag vet att det inte fungerar genom att bara fundera. Tänker att all skriven text är bra skriven text, även om den senare måste skrivas om.

Måste producera av en annan anledning också. Jag har anmält mig till en ny skrivarkurs, och den drar igång om en dryg vecka. Och innan dess (typ i dag) måste jag skicka in ett antal sidor.

Läskigt! För jag känner mig inte redo, har inte hunnit tillräckligt långt för att veta om jag är på rätt väg. Men jag måste. Och då får det bli som det blir. Att gå skrivarkurs handlar mycket om att våga blotta sig. Visa ofärdig text för andra. Ta emot feedback på det man skrivit, även sånt man är väldigt osäker på. Ser verkligen fram emot kursen – det blir min sjätte skrivarkurs faktiskt. Men just nu är jag nervös.

4 reaktioner på ”Hur går det?”

  1. Ja vad spännande, en skrivarkurs är ju bra på många sätt. Bland annat det du beskriver att man faktiskt måste få fram och leverera in texter. Har själv aldrig skrivit så fokuserat och intensivt som när jag gick på Skrivarakademien i somras. Har du gått kurser på olika ställen eller har du hittat ett ställe du gillar och håller dig till det och går flera kurser där?

    Låter bra att kunna jobba deltid, så länge det inte blir att man ska leverera samma resultat men på mindre betald tid bara som det lätt kan bli. Men har man sagt upp sig först är det nog lättare att hitta den balansen eftersom arbetsgivaren, & man själv, då får utgå från noll istället för från 100 när man lägger upp planen. När vi var föräldrarlediga delade vi 60/40 vilket gick bra för mig som gick upp från att ha varit helt föräldrarledig några månader till att jobba 60%. Men inte lika bra för min man som gick ner från en heltid till 40 %. Han fick det väldigt stressigt de där 40 %:en…

    Tack för uppdateringen, så spännande att följa dig eftersom jag själv är så sugen på att ta samma steg framöver, om några år när/om jag kommit längre med skrivet…

  2. Jag har gått fyra terminer på Skrivarakademin, för två olika lärare. Väldigt bra kurser. Sedan gick jag en termin för Sören Bondeson, och den tyckte jag mycket om. Han tar bara in folk som har kommit rätt långt. Det var givande att jobba i grupp med andra som också skrivit mycket – hade ett nästan färdigt manus, och i vissa fall redan var publicerade. I de andra kurserna hade jag också mycket utbyte med de andra deltagarna, men ibland var det frustrerande när de ”började om” varje lektion. Det är en sak att diskutera ett pågående manus, och en annan att diskutera några sidor av en ny historia. Så, Sörens kurs och deltagarna där gav mig mer. Så, nu väntar en ny kurs för Sören.

    1. Aha, tack ska testa hans kurs nästa gång jag får tillfälle! Har också relativt genomarbetade texter/delar jag skulle vilja jobba vidare på i så fall.

      1. Då är hans kurser att rekommendera. För det första är han en bra lärare, lite speciell, men på ett kul sätt. Och för det andra just för att man hamnar bland andra som kommit ungefär lika långt. Dessutom får man där lämna in 20 sidor till varje gång. I andra kurser jag gått har det varit max 10. Betyder att man kan, om man vill, komma ganska långt på en termin.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *