Mina 15 bästa råd för att sälja artiklar till tidningar

I de författargrupper jag är med i dyker ofta en fråga upp: Hur gör man om man vill sälja artiklar och texter till tidningar? Det är ju en rätt given och relevant fråga för en skrivande människa. Det är svårt att leva på att skriva böcker, och om man gillar att skriva borde man kunna dryga ut kassan genom att skriva kortare texter till tidningar.

Efter 13 år på magasin, och 17 år som utbildad heltidsjournalist, och frilansande journalist längre än så, har jag länge sett det som min mission att förklara hur det går till. För det finns verkligen många konstiga föreställningar där ute.

Det kanske hör till min natur, men alltid när jag ger mig in i något tar jag reda på hur verkligheten ser ut, och så anpassar jag mig efter den – det är så lätt att man blir bitter om man ger sig in i något och TROR en massa, och sedan stöter på motstånd.

Jag har mött otroligt många författare som inte hade en aning om hur författarlivet såg ut eller hur bokbranschen fungerade, som blev tagna på sängen, både över hur mycket jobb det är, hur svårt det är att få kontrakt, hur mycket redigering det är EFTER kontraktet, hur LITE man säljer, och hur LITE pengar det ger. Jag förstår det! För det är ju verkligen inte som de flesta tror. Men jag var aldrig förvånad, för jag hade gjort min research. Det enda som egentligen har förvånat mig sedan jag blev författare var att mitt förlag lyckades sälja mig till fem länder redan första hösten. Det hade jag ALDRIG räknat med!

Jag tar helt enkelt alltid reda på hur det ser ut när jag ger mig in i något. Och jag tror aldrig att det är lätt!

Kanske är det därför jag har ett så stort behov av att alltid svara i alla trådar i författargrupperna när frågan om hur man säljer texter till tidningar dyker upp?

Man får ta eller rata min råd bäst man vill och jag utger mig inte för att vara en allvetande expert – det finns säkert redaktörer som tänker helt annorlunda än jag. Men jag har ändå jobbat med magasin, som ansvarig redaktör, i cirka 13 år. Jag har tagit emot frilansidéer dagligen under denna tid. Jag har själv frilansat i många år, och skickat mängder med förslag. Jag förfinade min teknik under denna tid, och lyckades mitt sista år som frilans få ja på i snitt 97 procent av alla mina idéer (det gjorde jag genom att enbart skicka idéer som var så pass bra, och rätt presenterade, till rätt magasin, att de inte skulle kunna säga nej – samt att jag hade jobbat upp ett rykte om mig själv som väldigt lättjobbad och en sådan som alltid levererade och lämnade i tid).

Här är mina 15 bästa råd till dig som vill sälja artiklar till tidningar:

  1. Ring aldrig – mejla! 
    Tidningsredaktioner i dag är svårt nedbantade, tiden är otroligt knapp, INGEN har tid med ett samtal. Mejla!
  2. Skriv aldrig till chefredaktören – vänd dig till redaktionschefen
    Det är hen som är operativt ansvarig över produktionen av tidningen. Chefredaktören har oftast ett mer övergripande ansvar för och en representativ roll på tidningen. Det är redaktionschefen som gör själva tidningen tillsammans med redaktionen.
  3. Ha en konkret idé – vad vill du skriva om?
    Din idé ska kunna förklaras i helst en rubrik, men åtminstone i en ingress. Och en ingress får vara högst 3 korta meningar. Om du inte kan förklara din idé på detta utrymme, har du ingen bra idé och du har inte lyckats vinkla det på rätt sätt. Tänk hissversionen (se blogginlägg här), du måste kunna förklara vad du vill göra på bara några meningar. Det blir annars omöjligt för tidningen att presentera din artikel i tidningen – det kommer att kännas spretigt och få kommer att vilja läsa, detta vet alla redaktörer, så de tackar direkt nej till otydliga, spretiga, långa idéer.
  4. Se till att ha en tydlig vinkel
    Idén ska ha en tydlig vinkel, och vara anpassad efter den tidning du kontaktar. Handlar tidningen om hundar, ska den ha en tydlig hundvinkel, är det en lokaltidning, ska idén ha en tydlig koppling till orten, är det en tidning för kvinnor 50+ ska den ha en koppling till kvinnor 50+, är det en träningstidning ska det ha en träningsvinkel – ja, ni kanske fattar (ändå är det otroligt många som INTE fattar detta…).
  5. Lär känna tidningen du vill skriva för
    Vad finns det för vinjetter i tidningen? Vilka avdelningar i tidningen finns det? Brukar de ha sådana reportage/artiklar du tänker föreslå? Om inte, varför skulle de i ditt fall göra ett undantag (det KAN de göra, men då ska du verkligen komma med något bra). Hur brukar reportagen se ut, hur brukar de vara uppbyggda? Är det långa texter? Är det många faktarutor? Vad har de för sorts språk? Använd denna kunskap när du sätter idén och vinkeln! Skicka ALDRIG massmejl med en idé till flera tidningar! INGEN kommer att tacka ja.
  6. Var kortfattad och distinkt i din kontakt
    Skriv ett kort mejl. Enkel, snabb presentation, kortfattat din idé och vinkel. Strunta i värdeord som att du har en fantastiskt intressant historia att berätta, nämn heller inga oväsentligheter som att du älskar att skriva, eller antyd att det vore bra och nyttigt för dig att skriva för just deras tidning. Vad redaktören vill veta är om du kan bidra till deras tidning, inte vad tidningen kan göra för dig.
  7. Skicka aldrig färdiga texter
    Ytterst få tidningar vill ha färdiga jobb. Tidningen vill vara med och påverka utformandet, antal tecken, vinkel, upplägg och så vidare. Du behöver INTE vara rädd att en tidning snor din färdiga text. Har aldrig varit med om att jag någonsin ens skulle ha velat ha en färdig text. Under alla år som redaktör har jag köpt kanske tre färdiga texter. Högst en har blivit okej i tidningen, och det var en personlig text av en framstående tv-personlighet och hörde till det där undantaget jag skrev om under punkt 5.
  8. Ha ALLTID signatur i ditt mejl
    Förvånansvärt många har under min redaktörskarriär signerat sina mejl med förnamn. Enbart. Det har alltid förvånat mig. Kan säga att jag konsekvent tackat nej till frilansidéer som getts med bara ett förnamn som avsändare. Hur ska jag som redaktör över huvud taget kunna veta VEM det är som vill jobba för mig om jag inte ens har ett efternamn? Om jag ska inleda en affärsöverenskommelse med någon (vilket det faktiskt är om jag som redaktör tackar ja till att köpa en artikel) så vill jag ha alla namn och kontaktuppgifter lätt tillgängliga. OM jag skulle behöva ringa och kolla en grej snabbt, måste telefonnummer och sådant stå i mejlet. Ställ in så att din signatur alltid syns, även när du svarar på ett mejl. Det upplevs som mycket proffsigare om företaget som kontaktar tidningen (ja, du är ett företag) har en tydlig avsändare. Om du själv skulle köpa något digitalt, skulle du väl vilja veta att du kan kontakta den du köper av?
  9. Räkna med ett nej, och att nejet kan ta tid
    De tidningar jag har jobbat på har fått mellan 3–10 idéer om dagen. Ibland fler. Som redaktör köpte jag kanske in 4–5 idéer om året. Det betyder att av 100 idéer så fick ungefär 97 nej. Av dessa var cirka 90 fullständigt usla idéer. Vissa hade gjort alla rätt, men vi tackade ändå nej, för att det inte passade just då. (Ungefär som i bokbranschen.) Nejet kan också dröja. Alla frilansidéer är ju obeställt material. Redaktörerna har fullt upp med att göra tidningen och ta hand om det beställda materialet. Det obeställda kommer alltid i sista hand. Jämför det med hur du själv hantera inköp. Du prioriterar de köp du själv bestämt dig för, affärer du själv har sökt upp, framför försäljare som ringer på din telefon eller på din dörr och vill sälja något du inte har bett om.
  10. Får du ja, gör upp om HUR jobbet ska göras
    Gör upp om antal tecken, vinkel, hur jobbet ska göras ut, ska det vara någon lista? Faktaruta? Bilder? Bildtexter? Fråga även om redaktören inte säger något. Risken är att det är en dålig redaktör som inte är tydlig med vad hen beställer – och det kommer att drabba er båda.
  11. Gör upp om pris innan du börjar skriva
    Både för din och redaktörens skull – diskutera priset direkt när redaktören sagt ja. Börja inte jobba förrän ni har kommit överens om pris.
  12. Leverera det du har lovat!
    Ett ja är en biljett in. Nu har du verkligen chansen! Leverera det ni har kommit överens om. Det kan tyckas märkligt, det finns så många frilansjournalister, ändå vittnar alla redaktörer jag känner om att det är svårt att hitta bra frilansare! De som funkar använder man därför gång efter gång. Håll deadline, håll antal tecken, håll vinkeln – gör helt enkelt exakt det ni kommit överens om. Freerida inte!!! Har varit med om det så många gånger. Stylister som ”kände” för att göra ett jeansjobb istället för ett klänningsjobb. Journalister som ändrade vinkeln för att de dök på ett ”mer intressant” spår. Redaktören har helhetsbilden av tidningen, av det numret, ett helikopterperspektiv som du helt saknar. Om du ändrar vinkel kan det jobb du lämnar krocka med ett annat jobb i tidningen, och redaktören sliter sitt hår. OM du skulle vilja ändra vinkel under resans gång – hör av dig till redaktören och fråga. På ett ödmjukt sätt, kom ihåg att det är redaktören som bestämmer VAD den vill köpa. Lova aldrig något du inte kommer att uppfylla!
  13. Betalning enligt frilansrekommendationerna?
    Ja, ungefär, men något under skulle jag säga, om man ska vara realistisk. Du får betalt efter hur lång tid det tar att göra jobbet (räknat på dagar eller timmar, oftast dagar). Och här är det viktigt att komma ihåg: Du får inte betalt för hur länge det tar DIG att göra jobbet. Du får betalt enligt en bedömning över hur lång tid det skulle ta för en redaktör/reporter på tidningen att göra ett jobb. En intervju inklusive research, 6000–7000 tecken – en dags betalning ungefär.
  14. Räkna med efterjobb
    När du har lämnat din text kommer redaktören att läsa, och säkerligen ha synpunkter. Räkna med att du måste skriva om en del, komplettera, förtydliga, rätta eller vad det nu är.
  15. Räkna med att tidningen sedan skriver om
    Alla texter redigeras. Mer eller mindre. Vissa skrivs om rejält, kortas rejält. Du får inte se din journalistiska text som ditt personliga konstverk och bli stött om något ändras. Texten ska passa i tidningen du skriver för, den ska passa in i sitt sammanhang, bland de andra jobben i tidningen. Om du är känslig, be att få den redigerade texten skickad till dig. Men mitt råd är att inte bråka om den är ändrad, tvärtom brukade jag jämföra min råtext med den av tidningen redigerade texten och se den senare som facit – för att lära mig till nästa gång. Vad har ändrats? Fundera på varför? Det är nyttigt och lärorikt och gör dig till en bättre frilansjournalist.

Det är rätt otacksamt att vara frilansjournalist och skriva för tidningar. Så är det. Och jag vet att många frilansare har tröttnat och är förbannade på hur det ser ut i dag. Jag kan verkligen förstå det! Därför är mitt råd till alla författarvänner att de läser på innan de ger sig in i det här. Det är inte världens enklaste ”extrainkomst” för författare. Det finns otroligt duktiga, erfarna frilansjournalister där ute i dag som kämpar för att överleva. Bli inte förvånad om du inte har vad som krävs – eller inte lyckas direkt. Det tar många, många år.

Om att inspirera och bli inspirerad

En av mina bekanta, som jag har känt länge, kommer i vår med sin första roman. Som alla debutanter har hon skrivit sitt författarporträtt i Svensk Bokhandels tjocka katalog. (Det gjorde jag med, 2015 när Den åttonde dödssynden kom ut.) Hon har skrivit så otroligt fint – om sin resa med sin bok. Och om mig! Och hur jag inspirerade henne!

Det fantastiska med detta är att exakt samma kväll som jag inspirerade henne att skriva en bok, så inspirerade hon mig att börja träna – på riktigt! Skrev om detta på min facebook-sida, tänkte att jag kunde dela med mig av den historien här också:

Nu ska jag berätta en riktigt inspirerande historia! Eller snarare två! För cirka 2,5 år sedan var jag och Erika Scott på samma förlagsfest (Forum) och började prata (vi kände varandra sedan tidigare). Erika berättade om sin träning. Hon hade bestämt sig att komma i sitt livs form innan hon fyllde 50, och hade börjat blogga om det. Hon pratade så otroligt inspirerande om sin träning, hur hon tagit sin kropp och hälsa på allvar, och investerat i sig själv. Jag blev så inspirerad att jag bara några veckor senare köpte kort på Sats och bokade en PT. Ni som känner mig vet hur det gick – jag är starkare än någonsin och är inne på tredje året med tre stenhårda PT-pass i veckan med världens bästa PT! Samma kväll på den där festen hade tydligen jag berättat, minst lika inspirerande, om hur jag bara bestämt mig för att skriva en bok – kosta vad det kosta vill! Min första bok Den åttonde dödssynden. hade precis blivit antagen av Norstedts efter år av kämpande. Erika blev tydligen lika inspirerad av mig som jag av henne, att hon gick hem och skrev en bok hon också! Den blev också antagen av Norstedts! Om detta skriver hon så fint om i sitt debutantporträtt i senaste Svensk Bokhandel. Tack Erika för inspirationen! Och är så glad att vi båda kunde inspirera! Lycka till med din bok Vi ses i Disneyland – ser fram emot att läsa den och hänga med dig i montern på Bokmässan!

Här är Erikas fina text i Svensk Bokhandel:

Och så här ser hennes bok Vi ses i Disneyland ut:

Om ni är nyfikna, så såg det ut så här när jag skrev i Svensk Bokhandel 2015:

Det som är så fint med det här är hur vi inspirerade varandra! Men också, tycker jag, att vi faktiskt hyllar varandra för det. Jag har tidigare skrivit flera gånger om hur Erika fick mig att börja träna och även sagt det till henne. Tillsammans är vi starka! Ser så fram emot att läsa Erikas bok.

Den åttonde dödssynden på franska!

Jag har verkligen varit usel på att blogga på sista tiden. Kan bero på att mitt vanliga heltidsjobb tar enormt mycket tid. Samt att jag är inne i slutredigeringen av min andra thriller (Och blomstren dö kommer i juli).

Roligt då i alla fall att få komma in här och visa omslaget till Den åttonde dödssynden på franska! Den kommer ut i maj.

Jag tycker att omslaget är urhäftigt och snyggt! Vad tycker ni?

Gästbloggar på Debutantbloggen

I dag gästbloggar jag på Debutantbloggen. Om att skrivandet handlar om att stå ut.

Stå ut med att det är så svårt.

Stå ut med att det blir så platt, klyschigt, banalt, irrelevant …

Stå ut med att det tar så förbannat lång tid.

In och läs här och se om ni håller med 😉

Nu går manuset till redaktören

Efter två vänder med min förläggare, och en massa söndagar för min del, har nu mitt manus gått till nästa fas. Till redaktören.

Jag har en ny redaktör denna gång. Den förra har slutat på Norstedts. Det ska bli intressant att se vem den nya blir, om vi kommer att förstå varandra bra. Kan ju erkänna att jag tycker att det är lite läskigt med redaktörer (trots att jag i många, många år varit redaktör själv, även om det var inom magasin och inte böcker – eller kanske just därför). De fingranskar ditt manus, går över det med rödpenna, letar fel, ser alla dina brister, påpekar dem … och ja, man känner sig rätt usel och liten. Man kan få kommentarer som: ”Du har ungefär 150 ”blickar” i ditt manus, kanske kan du byta ut några mot andra ord?”, eller ”Exakt så här beskrev du en annan karaktär på sidan xx.” Redaktören får dig att känna dig som en fullkomlig analfabet, eller åtminstone en ordblind dyslektiker utan fantasi och ordförråd.

Men det blir ju mycket bättre efter att redaktören gått över manuset. Och efter att ha jämfört med andra författare så var jag tydligen inte helt hopplös.

Ja, jag ska väl inte ropa hej än (obs, en klyscha, hade redaktören påpekat där), vi får väl se hur mycket anmärkningar hen kommer tillbaka med efter att ha läst mitt manus.

Gulp.

Om att vara bestseller utomlands …

Kaxig rubrik, men det var faktiskt så jag kände mig när jag tidigare i veckan var i Köpenhamn på jobbresa. Det var en enorm egokick. För just nu är min bok ”månadens bok” i Danmark! Och jag fanns med på alla topplistor i alla butiker på flygplatsen. Titta här vad fint mitt förlag Modtryk och butikerna har skyltat upp min bok: Den ottende dødssynd!

Det går inte att förklara känslan att se sin bok, på ett annat språk, skyltas upp på det här sättet! Ni kanske anar 😉

Nya omslaget!

Så får jag äntligen visa upp omslaget till nya boken. Och blomstren dö kommer ut i juli 2017 på Norstedts. Det är ett ruskigt, men vackert omslag. Emma Graves heter formgivaren.

Och ja, jag har funderat mycket på det här med döda kvinnor. Ur ett feministiskt perspektiv. Nu är historien inte så enkel, men omslaget signalerar det.

Jag valde ändå det här – för att jag tycker att det kontrasterar så fint till titeln. Vad tycker ni?

Boken finns redan att beställa på adlibris!

Lästa böcker 2016!

Vet inte hur många gånger jag har tjatat om det – men för mig handlar författarskapet lika mycket om att läsa som att skriva. En författare som inte läser är för mig en gåta …

Jag läser för att min passion är böcker. Både att skriva och att läsa dem. För att läsandet är smörjmedlet för att kunna skriva. För inspirationen. För historierna. För att lära mig, både av det som är bra och det som är mindre bra. Hur gör andra? Hur bygger de upp sina stories, hur skapar de spänning, hur får de till intressanta karaktärer, hur börjar de, hur slutar de?

2016 hade jag som mål att läsa en bok i veckan. Det målet har jag haft länge, men aldrig lyckats uppnå. Så inte heller detta år. Men 50 böcker blev det ändå. Nästan en i veckan!

Jag är allätare. Läser allt. Alla sorters genrer, författare, tjocka böcker, tunna böcker, nya, klassiker, manliga, kvinnliga, svenska, utländska författare, underhållningsböcker och finare, svårare litteratur. Skönlitteratur och facklitteratur. Romaner och noveller. Gillar det mesta, och tänker att jag lär mig av bredden. Detta år var det en övervikt av deckare, men det berodde mest på att jag skulle moderera och hålla i samtal på Crimetime Gotland – och då ville jag förstås läsa böcker av alla författare jag hade med mig upp på scen. Många jag läste var skrivna av vänner. Det är alltid roligt att läsa vänners böcker!

Här är böckerna jag läste under 2016:

  1. Du av Caroline Kepnes – betyg: 4/5
  2. Raskrigaren av Mattias Gardell – betyg: 4/5
  3. Stöld av babian av Anna Karolina – betyg: 4/5
  4. Skuggorna vänder tillbaka av Olivier Truc – betyg: 3/5
  5. Irakisk Kristus av Hassan Blasim – betyg: 4/5
  6. Mitt hjärta går på av Christoffer Holst – betyg: 4/5
  7. Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink – betyg: 4/5
  8. Främlingsbarn av Rachel Abbott – betyg: 4/5
  9. Sjuka själar av Kristina Ohlsson – betyg 3/5
  10. Generation loss av Elizabeth Hand – betyg: 4/5
  11. Personligt av Lee Child – betyg: 3/5
  12. Lycke av Mikaela Bley – betyg: 4/5
  13. Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt-Brattström – betyg: 5/5
  14. Den röda adressboken av Sofia Lundberg – betyg: 4/5
  15. Efter tio år på kvinnotidning vet man … av Fred Forsell – betyg 4/5
  16. Tiggaren av Sofie Sarenbrant – betyg: 4/5
  17. Sekten på Dimön av Mariette Lindstein – betyg: 4/5
  18. STHLM Confidential av Hanna E Lindberg – betyg: 4/5
  19. Min fantastiska väninna av Elena Ferrante – betyg: 5/5
  20. Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson – betyg: 5/5
  21. Vinterstängd av Jorn Lier Horst – betyg: 3/5
  22. Rädslans fångar av Anna Jansson – betyg: 3/5
  23. Memorandom av Anders de la Motte – betyg: 4/5
  24. Av skuggor märkt av Marianne Cedervall – betyg: 3/5
  25. Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker – betyg: 3/5
  26. De vackraste av Karin Slaughter – betyg: 4/5
  27. Vita spår av Emelie Schepp – betyg: 3/5
  28. När klockan slår fem av Denise Rudberg – betyg: 4/5
  29. Prio ett av Emelie Schepp – betyg: 4/5
  30. Jurtjyrkogården av Stephen King – betyg: 4/5
  31. Utmarker av Arne Dahl – betyg: 4/5
  32. Störst av allt av Malin Persson Giolito – betyg: 4/5
  33. Det Gud inte såg av Helena von Zweigbergk – betyg: 3/5
  34. En annan gryning av Camilla Sten – betyg: 4/5
  35. Laboon av Henrik Tord – betyg: 3/5
  36. Konsten att döda av Sören Bondeson – betyg: 4/5
  37. I sanningens namn av Viveca Sten – betyg: 3/5
  38. Feberfågel av Maria Nygren – betyg: 3/5
  39. 100 hemskaste av Helena Dahlgren – betyg: 4/5
  40. Flickan och skammen av Katarina Wennstam – betyg: 4/5
  41. Försoning av Ian McEwan – betyg: 5/5
  42. Född på en söndag av Pekå Englund – betyg: 4/5
  43. Välkommen hem av Ninni Schulman – betyg: 4/5
  44. I det här jävla landet av Wisti – betyg: 4/5
  45. Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen – betyg: 4/5
  46. Nazismen i Sverige 2000–2014 av Heléne Lööw – betyg: 3/5
  47. Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen – betyg: 5/5
  48. Tripprapporter av Tone Schunnesson – betyg: 3/5
  49. Eldjägarna av Mons Kallentoft – betyg: 3/5
  50. Rendez-vous med 12 spännande kvinnor av Annika Bergson – betyg: 4/5

Mål!

Är en sådan som inte kan jobba utan mål. Jag har typ mål för allt … Ibland kan jag tycka att det är lite knäppt. Det ÄR knäppt. Samtidigt är det det som funkar för mig.

När det gäller skrivandet är det för mig livsviktigt med mål. Tror att det hänger ihop med att jag har ambitionen att vara författare vid sidan av mitt andra heltidsjobb (eller snarare, jag har inget val, att leva på mitt författande är inte aktuellt i dag). Om man ska göra något utanför sitt vanliga liv, när det vanliga livet är fullt upp som det är, så tror jag att det är bra att sätta upp mål.

Jag befinner mig just nu i slutfasen av redigeringen av mitt andra thriller-manus. Fick tillbaka det från min förläggare i mellandagarna. Började i går med redigeringen. För att komma igång skriver jag alltid upp hur många sidor jag ska klara av per dag. Sedan gör det inget om jag gör lite till. Men jag måste åtminstone klara de mål jag satt upp.

1 februari ska jag lämna in manuset igen och då ska det till redaktören.

Så, om jag ska sammanfatta mina mål med 2017 så är det:

  1. Bli klar med detta manus som ska bli boken Och blomstren dö till sommaren.
  2. Skriva ett utkast till thriller nummer 3.
  3. Läsa 52 böcker (en i veckan…).
  4. Träna 150 träningspass – att träna är en stora passion, och gör jag inte det så orkar jag inte med mitt intensiva liv.

I dag har jag 35 sidor kvar att gå igenom. Men först ska jag lägga mig i badet och läsa klart årets första bok 😉

 

Hur ska manuset se ut?

Det är många skrivande människor som undrar hur ett manus ska se ut när det skickas till förlag. Det enkla svaret är: Snyggt och prydligt. Men okej, om vi borrar lite djupare – här är mina tankar kring det. Och för att vara tydlig – jag sitter inte inne med det ultimata svaret, ta till er det ni vill ta till er och strunta i resten!

  1.  Se till att ditt manus är ordentligt korrat! Några enstaka korrfel är okej, eller snarare, oundvikliga. Men i min värld är det respektlöst att skicka in en slarvig text. Gå igenom den flera gånger och rensa bort de flesta felen.
  2. Kolla noga hur respektive förlag vill ha manuset inskickat till sig – per post, eller per mejl. Följ anvisningarna.
  3. Kolla att din genre stämmer med förlagets utgivning. Ingen idé att skicka en diktsamling till ett förlag som inte ger ut poesi. Eller att skicka en deckare till ett fantasy-förlag. Att skicka till random förlag utan att kolla upp sånt innan ses som väldigt slött och nonchalant.
  4. Gör inga typograferingar. Alltså rubriker och mellanrubriker i annan storlek, annat typsnitt.
  5. Om du vill ha indrag vid nytt stycke, ställ in så att det blir automatiskt. Gör absolut inga tabbar eller tre mellanslag – sånt måste rensas bort manuellt innan sättning och det är bara krångligt.
  6. Var extra noga med början. Se till att den blir så pass intressant att förlaget vill läsa vidare. De flesta manus blir aldrig igenomlästa från början till slut. Du har inte råd att ha en seg och tråkig början. De läser lite i början, om det verkar intressant så bläddrar de lite till, slår upp några sidor på måfå. Om de gillar det de läser hamnar du i den lilla, lilla högen med manus som de faktiskt kommer att läsa. Av cirka 2000 manus under ett år, hamnar kanske 20-30 i den där högen. Av dessa blir 3-4 utgivna. Så slarva inte med början!
  7. Använd 1,5 radavstånd och ett vanligt, enkelt typsnitt. Helst ett med seriffer (det anses vara lättare att läsa än utan – och lättläst ska det vara!).
  8. Gör extra stora marginaler. Om du hör till de lyckliga att förlaget blir så nyfikna att de vill läsa hela manuset så vill de kunna anteckna i marginalen.
  9. Skicka med ett följebrev på max en A4. Vad som ska stå där? Det har jag skrivit om här.

Lycka till!